Felmeddelande

User warning: The following module is missing from the file system: backup_migrate. For information about how to fix this, see the documentation page. in _drupal_trigger_error_with_delayed_logging() (line 1143 of /home/mbelieve/public_html/d7multisite_live/includes/bootstrap.inc).

Dagen efter husraset i Los Cristianos

Vi var på kontoret när vi hörde sirener, såg rökmoln och människor ansamlas på gatan intill. Min man sprang ut för att kolla vad som stod på och sa åt mig att vänta kvar inne. Jag öppnade fönstret och hängde ut för att hålla koll. Jag kunde se honom bland flera människor som också rusat ut för att ställa sig och titta bort mot gatan intill oss.

När han kom tillbaka så sa han att ett helt våningshus rasat ihop! Det finns inte kvar!

"Fattar du Susanne, det är helt tomt där det stod, ligger bara smulor av huset kvar!"

Bara kort efter att jag lagt ut en bild från detta var det flera som ringde oss för direkt rapportering från tidning, tv och radio. Min väninna som bor här nere ringde också skärrad till oss. Jag visste inte då att hon den morgonen haft änglavakt. Varje dag min väninna ska till jobbet tar hon gatan upp precis där huset stod.

Så gjorde hon även igår morse. Huset måste ha rasat precis när hon klev på bussen på gatan precis ovanför.

Hon ältade många gånger, tänk om jag gått senare, vad hade hänt då?
Min vännina hade inte haft sin mobil på under förmiddagen och var dessutom helt ovetandes av händelsen tills någon timma efter. Hela hennes familj som visste att hon bor i området hade ringt och ringt men inte fått svar. Jag förstår hur oroliga de måsta blivit och hur lättade de blev när de fick höra att hon var okej. Själv blev hon chockad och hade svårt att koncentrera sig på jobbet så klart.

Hela dagen ringer olika medier och vill ha rapport direkt från platsen eftersom de fått reda på att vi är där. Vi vet inte så mycket annat än de som redan framkommit. Att det ryktas om en tidigare spricka i huset, renoveringar, eventuellt gasexplosion och att antalet saknade varierar. Och att huset rasat extremt snabbt med ett jättebrak och stort dammoln från raset.

Min väninna kollar av lokala nyheterna i lägenheten hela tiden på eftermiddagen. Precis som många andra går jag upp till avspärrade platsen då och då för att se hur det går. Jag ser hur de plockas ut rasade bitar av huset och langare i händerna på varandra.

På det avspärrade områden är många poliser, brandmän och människor med hjälmar. De arbetar lugnt och metodiskt likt ett "plocke pinn" med tiden som fiende ifall någon skulle ligga in under så tar luften slut eller så trycks man ihop av rasmassorna. Fruktansvärt! Svårt att ta in.

Jag känner ju ingen som förolyckats men det blir påtagligt ändå hur livet plötsligt kan förändras på någon minut! 

Ta hand om er/ kram
Susanne